Preview

Теориялық және клиникалық медицинаның өзекті мәселелері

Кеңейтілген іздеу

СОЗЫЛМАЛЫ ЖҮРЕК ЖЕТКІЛІКСІЗДІГІНІҢ АУРУШАҢДЫҒЫ МЕН ӨЛІМ-ЖІТІМ КӨРСЕТКІШТЕРІНІҢ ӨЗГЕРУ ҮРДІСТЕР

https://doi.org/10.64854/2790-1289-2026-52-2-05

Толық мәтін:

Аңдатпа

Өзектілігі. Созылмалы жүрек жеткіліксіздігі бүкіл әлемде қоғамдық денсаулық сақтаудың маңызды мәселелерінің бірі болып қала береді және аурушаңдықтың өсуімен және өлім-жітімнің жоғары деңгейімен сипатталады. COVID-19 және пост-COVID-19 кезеңдерімен байланысты эпидемиологиялық үрдістер мен өзгерістерді зерттеу денсаулық сақтау стратегияларын оңтайландыру үшін маңызды.

Мақсаты. Алматы қаласы мен Алматы облысындағы созылмалы жүрек жеткіліксіздігінен болатын аурушаңдық пен өлім-жітімнің COVID-19-ға дейінгі және COVID-19/ COVID-19-дан кейінгі кезеңдердегі динамикасын талдау, сондай-ақ 2030 жылға дейінгі болжамдық үрдістерді бағалау.

Материалдар мен әдістер. 2012-2025 жылдардағы ресми статистикалық деректер негізінде ретроспективті сипаттамалық-талдамалық зерттеу жүргізілді. Созылмалы жүрек жеткіліксіздігінен болатын аурушаңдық пен өлім-жітім көрсеткіштері жалпы популяцияда және жынысы бойынша талданды. Зерттеу кезеңі COVID-19-ға дейінгі (2012-2019 жж.) және COVID-19/COVID-19-дан кейінгі (2020-2025 жж.) кезеңдерге бөлінді. Абсолюттік және салыстырмалы өзгерістер есептеліп, уақыттық қатарларға талдау жүргізілді. Болжау сызықтық регрессия және ARIMA (0,0,0) модельдері арқылы жүзеге асырылды.

Нәтижелері. Созылмалы жүрек жеткіліксіздігінің аурушаңдығы екі өңірде де артты. Алматы қаласында аурушаңдық көрсеткіші 100 000 халыққа шаққанда 1217,3-тен 1552,2-ге дейін (+27,5 %) өсті, ал Алматы облысында 100 000 халыққа шаққанда 145,7-ден 755,1-ге дейін (+418,4 %) артты. Ең жоғары өсім 2019 жылдан кейін байқалды. Аурушаңдық екі жыныста да артты, алайда ер адамдар арасында өсу қарқыны жоғары болды. Зерттеу кезеңінде өлім-жітім екі өңірде де төмендеді. COVID-19-ға дейінгі кезең мен COVID-19/пост-COVID-19 кезеңдерін салыстыру екі өңірде де аурушаңдық көрсеткіштерінің жоғарылағанын, ал өлім-жітімнің орташа көрсеткіштерінің төмендегенін көрсетті. Болжам нәтижелері 2030 жылға дейін аурушаңдықтың одан әрі өсуін, ал өлім-жітім деңгейінің салыстырмалы түрде тұрақты немесе біртіндеп төмендеуін көрсетеді.

Қорытынды. Зерттеу созылмалы жүрек жеткіліксіздігінің, әсіресе Алматы облысында, аурушаңдықтың артуы және өлім-жітімнің төмендеуімен сипатталатын жүктемесінің өсіп келе жатқанын көрсетті. Алынған нәтижелер, әсіресе өңірлік денсаулық сақтау деңгейінде, созылмалы жүрек жеткіліксіздігін ерте анықтау, профилактикалық іс-шараларды күшейту және пациенттерді ұзақ мерзімді басқару қажеттілігін айқындайды.

Авторлар туралы

Л. Багланова
«Қазақстан-Ресей медициналық университеті» МЕББМ
Қазақстан


A. Назарбаев
«С. Д. Асфендияров атындағы Қазақ Ұлттық медицина университеті» КЕАҚ
Қазақстан


К. Файзулина
Салидат Қайырбекова атындағы Ұлттық ғылыми денсаулық сақтауды дамыту орталығы
Қазақстан


Г. Искакова
Салидат Қайырбекова атындағы Ұлттық ғылыми денсаулық сақтауды дамыту орталығы
Қазақстан


Д. Скиндирова
Салидат Қайырбекова атындағы Ұлттық ғылыми денсаулық сақтауды дамыту орталығы
Қазақстан


А. Маншарипова
«Қазақстан-Ресей медициналық университеті» МЕББМ
Қазақстан


Е. Егорова
«Қазақстан-Ресей медициналық университеті» МЕББМ
Қазақстан


Н. Ахтаева
«С. Д. Асфендияров атындағы Қазақ Ұлттық медицина университеті» КЕАҚ
Қазақстан


Әдебиет тізімі

1. World Health Organization. (2025). Cardiovascular diseases (CVDs). Retrieved March 24, 2026, from https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/cardiovascular-diseases-(cvds)

2. Shahim, B., Kapelios, C. J., Savarese, G., & Lund, L. H. (2023). Global public health burden of heart failure: An updated review. Cardiac Failure Review, 9, e11. https://doi.org/10.15420/cfr.2023.05

3. Savarese, G., & Lund, L. H. (2017). Global public health burden of heart failure. Cardiac Failure Review, 3(1), 7–11. https://doi.org/10.15420/cfr.2016:25:2

4. Savarese, G., Becher, P. M., Lund, L. H., Seferovic, P., Rosano, G. M. C., & Coats, A. J. S. (2022). Global burden of heart failure: A comprehensive and updated review of epidemiology. Cardiovascular Research, 118(17), 3272–3287. https://doi.org/10.1093/cvr/cvac013

5. Feng, J., Zhang, Y., & Zhang, J. (2024). Epidemiology and burden of heart failure in Asia. JACC: Asia, 4(4), 437–451. https://doi.org/10.1016/j.jacasi.2024.01.011

6. Ponikowski, P., Voors, A. A., Anker, S. D., Bueno, H., Cleland, J. G. F., Coats, A. J. S., Falk, V., González-Juanatey, J. R., Harjola, V. P., Jankowska, E. A., Jessup, M., Linde, C., Nihoyannopoulos, P., Parissis, J. T., Pieske, B., Riley, J. P., Rosano, G. M. C., Ruilope, L. M., Ruschitzka, F., ... van der Meer, P. (2016). 2016 ESC Guidelines for the diagnosis and treatment of acute and chronic heart failure. European Heart Journal, 37(27), 2129–2200. https://doi.org/10.1093/eurheartj/ehw128

7. Ma, C., Luo, H., Fan, L., Liu, X., & Gao, C. (2020). Heart failure with preserved ejection fraction: An update on pathophysiology, diagnosis, treatment, and prognosis. Brazilian Journal of Medical and Biological Research, 53(7), e9646. https://doi.org/10.1590/1414-431X20209646

8. Bozkurt, B., Coats, A. J. S., Tsutsui, H., Abdelhamid, C. M., Adamopoulos, S., Albert, N., Anker, S. D., Atherton, J., Böhm, M., Butler, J., Drazner, M. H., Felker, G. M., Filippatos, G., Fonarow, G. C., Fiuzat, M., Gomez-Mesa, J. E., Heidenreich, P., Imamura, T., Januzzi, J., ... Zieroth, S. (2021). Universal definition and classification of heart failure. Journal of Cardiac Failure, 27(4), 387–413. https://doi.org/10.1016/j.cardfail.2021.01.022

9. Shams, P., Malik, A., & Chhabra, L. (2025). Heart failure (congestive heart failure). In StatPearls. StatPearls Publishing. Retrieved April 20, 2026, from https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK430873/

10. Lam, C. S. P., & Yancy, C. W. (2021). Universal definition and classification of heart failure: Is it universal? Journal of Cardiac Failure, 27(5), 509–511. https://doi.org/10.1016/j.cardfail.2021.03.003

11. Zhakhina, G., Gusmanov, A., Sakko, Y., et al. (2025). Heart failure burden in Kazakhstan among adults: Data from unified national electronic healthcare system 2014–2019. European Journal of Public Health, 35(3), 463–469. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckaf049

12. Kosherbayeva, L., Akhtayeva, N., Tolganbayeva, K., & Samambayeva, A. (2024). Trends in avoidable mortality in Kazakhstan from 2015 to 2021. International Journal of Health Policy and Management, 13, 7919. https://doi.org/10.34172/ijhpm.2024.7919

13. Junusbekova, G., Tundybayeva, M., Akhtaeva, N., & Kosherbayeva, L. (2023). Recent trends in cardiovascular disease mortality in Kazakhstan. Vascular Health and Risk Management, 19, 519–526. https://doi.org/10.2147/VHRM.S417693

14. Zhakhina, G., Gusmanov, A., Sakko, Y., et al. (2023). Burden of heart failure in Kazakhstan: Data from the unified national healthcare system 2014–2021. European Journal of Public Health, 33(Suppl. 2), ckad160.1274. https://doi.org/10.1093/eurpub/ckad160.1274

15. Ibrayeva, L., Aubakirova, M., Bacheva, I., et al. (2025). Features of heart failure with preserved ejection fraction in patients with COPD and systemic sclerosis-associated interstitial lung disease. Journal of Personalized Medicine, 15(5), 206. https://doi.org/10.3390/jpm15050206

16. Roth, G. A., Mensah, G. A., Johnson, C. O., Addolorato, G., Ammirati, E., Baddour, L. M., et al. (2020). Global burden of cardiovascular diseases and risk factors, 1990–2019. Journal of the American College of Cardiology, 76(25), 2982–3021. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2020.11.010

17. Ziaeian, B., & Fonarow, G. C. (2016). Epidemiology and aetiology of heart failure. Nature Reviews Cardiology, 13(6), 368–378. https://doi.org/10.1038/nrcardio.2016.25

18. Regitz-Zagrosek, V. (2012). Sex and gender differences in cardiovascular disease. Nature Reviews Cardiology, 9(6), 337–349. https://doi.org/10.1038/nrcardio.2012.6

19. Bots, S. H., Peters, S. A. E., & Woodward, M. (2017). Sex differences in coronary heart disease and stroke mortality: A global assessment. BMJ, 356, j331. https://doi.org/10.1136/bmj.j331

20. Clerkin, K. J., Fried, J. A., Raikhelkar, J., Sayer, G., Griffin, J. M., Masoumi, A., et al. (2020). COVID-19 and cardiovascular disease. Circulation, 141(20), 1648–1655. https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.120.046941

21. Madjid, M., Safavi-Naeini, P., Solomon, S. D., & Vardeny, O. (2020). Potential effects of coronaviruses on the cardiovascular system: A review. JAMA Cardiology, 5(7), 831–840. https://doi.org/10.1001/jamacardio.2020.1286

22. Vaduganathan, M., Mensah, G. A., Turco, J. V., Fuster, V., & Roth, G. A. (2022). The global burden of cardiovascular disease following COVID-19. Journal of the American College of Cardiology, 80(25), 2361–2371. https://doi.org/10.1016/j.jacc.2022.11.005

23. Hyndman, R. J., & Athanasopoulos, G. (2021). Forecasting: Principles and practice (3rd ed.). OTexts. https://otexts.com/fpp3/

24. Braunwald, E. (2013). Heart failure. The Lancet, 381(9868), 684–696. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(12)61894-8


Рецензия

Дәйектеу үшін:


Багланова Л., Назарбаев A., Файзулина К., Искакова Г., Скиндирова Д., Маншарипова А., Егорова Е., Ахтаева Н. СОЗЫЛМАЛЫ ЖҮРЕК ЖЕТКІЛІКСІЗДІГІНІҢ АУРУШАҢДЫҒЫ МЕН ӨЛІМ-ЖІТІМ КӨРСЕТКІШТЕРІНІҢ ӨЗГЕРУ ҮРДІСТЕР. Теориялық және клиникалық медицинаның өзекті мәселелері. 2026;(2). https://doi.org/10.64854/2790-1289-2026-52-2-05

For citation:


Baglanova L., Nazarbayev A., Faizullina K., Iskakova G., Skindirova D., Mansharipova A., Yegorova Y., Akhtayeva N. TITLE CHANGING PATTERNS OF CHRONIC HEART FAILURE INCIDENCE AND MORTALITY. Actual Problems of Theoretical and Clinical Medicine. 2026;(2). https://doi.org/10.64854/2790-1289-2026-52-2-05

Қараулар: 31

JATS XML


ISSN 2790-1289 (Print)
ISSN 2790-1297 (Online)