Балалардағы цитомегаловирус инфекциясының клиникалық, лабораториялық және құралдық ерекшеліктері
https://doi.org/10.24412/2790-1289-2024-3-39-45
Аңдатпа
Сәйкестік. Ең көп тараған TORCH инфекцияларының ішінде цитомегаловирусты инфекция жаңа туған нәрестелердің 0,2-10% құрайды. Белгілі болғандай, бұл ауруда неврологиялық бұзылулардың жиілігі 10-89,3% жетеді, тыныс алу мүшелері процеске 30-40,6% қатысады, жүрек- тамыр жүйесінің зақымдалуы науқастардың 27,9% -ында, бауырдың зақымдануы - 40-та анықталады. -63 ,3% және асқазан-ішек жолдары – 48% балаларда. Осыған байланысты клиникалық, зертханалық және аспаптық деректердің ерекшеліктерін зерттеуге қызығушылық бар, олардың білімі дәрігерге осы аурумен ауыратын науқастарды уақтылы диагностикалауға және емдеуге көмектеседі.
Мақсаты - балалардағы цитомегаловирусты инфекцияның клиникалық, зертханалық және аспаптық көрсеткіштерін зерттеу және талдау, ауыр аурудың даму қаупін және қолайсыз нәтижені болжау үшін
Материалдар мен әдістер. Бұл мақаланы жазу үшін PubMed, Kiberlinka, Medline, ДДҰ, CDC және Medscape сайттарында әдебиеттерге шолу жасалды.
Қорытынды. Осы тақырып бойынша терең білім ЦМВ инфекциясының ауыр түрлерін диагностикалаудың болжамды алгоритмін жасауға көмектеседі
Авторлар туралы
Н. В. КуликҚазақстан
Кулик Наталья Васильевна – магистрант, 2 жыл оқу, инфекционист
Р. С. Идрисова
Қазақстан
Идрисова Раушан Салимовна – профессор, медицина ғылымдарының докторы
Г. К. Азнаметова
Қазақстан
Азнаметова Гузель Кимовна – медицина ғылымдарының кандидаты
С. Н. Хохуля
Қазақстан
Хохуля Сергей Николаевич – балалар жасындағы жұқпалы аурулар курсының аға оқытушысы
Әдебиет тізімі
1. Хижак Я. Р., Саркисян Е. А., Комарова А. А., Миронова В. А., Журавлева И. В., Саркисян М. А., Шумилов П. В. «Врожденная цитомегаловирусная инфекция: новые ответы на старые проблемы» // Журнал «Детские инфекции». – 2024. – № 23(2). – 31-38.
2. Сейсебаева Р. Ж., Алмаганбетова А. Е., Касымбекова Ф. Н., Атайбекова Е. С., Абдрахманова Г. М. Эпидемиология врожденной цитомегаловирусной инфекции // Вестник КазНМУ. –2018. – № 1. – С. 42-43.
3. Fowler K. B., Ross S. A., Shimamura M., Ahmed A., Palmer A. L. et al. Racial and Ethnic Differences in the Prevalence of Congenital Cytomegalovirus Infection // J Pediatr. – 2018. –Vol. 200. – P. 196-201. – DOI: 10.1016/j.jpeds.2018.04.043.
4. Васильев В. В., Рогозина Н. В., Маркин И. В., Иванова Р. А., Гринева А. А. Катамнез детей с врожденной цитомегаловирусной инфекцией в зависимости от этиотропной терапии на первом году жизни // Медицина экстремальных ситуаций. – 2023. – №3. – С. 137-144.
5. Kabani N., Ross S. A. Congenital Cytomegalovirus Infection // J Infect Dis. – 2020. – Vol. 221. – P. 9-14. – DOI:10.1093/infdis/jiz446.
6. Luck S. E., Wieringa J. W., Blázquez-Gamero D., Henneke P., Schuster K. et al. Congenital Cytomegalovirus: A European Expert Consensus Statement on Diagnosis and Management // Pediatr Infect Dis J. – 2017. – Vol. 36(12). – P. 1205-1213. – DOI: 10.1097/INF.0000000000001763.
7. Bachman L. O., Zwezdaryk K. J. Targeting the Host Mitochondria as a Novel Human Cytomegalovirus Antiviral Strategy // Viruses. – 2023. – Vol. 15(5). – Article No. 1083. – DOI:10.3390/v15051083.
8. Rawlinson W. D., Boppana S. B., Fowler K. B., Kimberlin D. W., Lazzarotto T. et al. Congenital cytomegalovirus infection in pregnancy and the neonate: consensus recommendations for prevention, diagnosis, and therapy // Lancet Infect Dis. – 2017. – Vol. 17(6). – P. 177-188. – DOI: 10.1016/S1473-3099(17)30143-3.
9. Jin H. D., Demmler-Harrison G. J., Coats D. K., Paysse E. A., Bhatt A. et al. Congenital CMV Longitudinal Study Group. Long-term Visual and Ocular Sequelae in Patients With Congenital Cytomegalovirus Infection // Pediatr Infect Dis J. – 2017. – Vol. 36(9). – P. 877-882. – DOI: 10.1097/INF.0000000000001599.
10. Demmler G. J. Infectious Diseases Society of America and Centers for Disease Control Summary of a workshop on surveillance for congenital cytomegalovirus disease // Rev Infect Dis. – 1991. – Vol. 13. – P. 315-329.
11. Andriesse G. I., Weersink A. J., de Boer J. Visual impairment and deafness in young children: consider the diagnosis of congenital infection with cytomegalovirus, even years after birth // Arch Ophthalmol. – 2006. – Vol. 124(5). – Article No. 743.
12. Capretti M. G., Marsico C., Guidelli Guidi S., Ciardella A., Simonazzi G., Galletti S., Gabrielli L., Lazzarotto T., Faldella G. Neonatal and long-term ophthalmological findings in infants with symptomatic and asymptomatic congenital cytomegalovirus infection // J Clin Virol. – 2017. – Vol. 97. – P. 59-63. – DOI: 10.1016/j.jcv.2017.11.001.
13. Maria Grazia Capretti, Marcello Lanari, Giovanni Tani, Gina Ancora, Rita Sciutti, Concetta Marsico, Tiziana Lazzarotto, Liliana Gabrielli, Brunella Guerra, Luigi Corvaglia, Giacomo Faldella. Role of cerebral ultrasound and magnetic resonance imaging in newborns with congenital cytomegalovirus infection // Brain and Development. – 2014. – Vol. 36(3). – P. 203-211. – DOI: doi.org/10.1016/j.braindev.2013.04.001.
14. Dreher A. M., Arora N., Fowler K. B., Novak Z., Britt W. J. et al. Spectrum of disease and outcome in children with symptomatic congenital cytomegalovirus infection // J Pediatr. – 2014. – Vol. 164(4). – P. 855-859. – DOI: 10.1016/j.jpeds.2013.12.007.
15. Клинические рекомендации Российского общества неонатологов совместно с Российской ассоциацией специалистов перинатальной медицины: «Врожденная цитомегаловирусная инфекция».
Рецензия
Дәйектеу үшін:
Кулик Н.В., Идрисова Р.С., Азнаметова Г.К., Хохуля С.Н. Балалардағы цитомегаловирус инфекциясының клиникалық, лабораториялық және құралдық ерекшеліктері. Теориялық және клиникалық медицинаның өзекті мәселелері. 2024;(3):39-45. https://doi.org/10.24412/2790-1289-2024-3-39-45
For citation:
Kulik N.V., Idrisova R.S., Aznametova G.K., Khokhulya S.N. Clinical, laboratory and instrumental features of cytomegalovirus infection in children. Actual Problems of Theoretical and Clinical Medicine. 2024;(3):39-45. (In Russ.) https://doi.org/10.24412/2790-1289-2024-3-39-45